Johan – familjerådet

I helgen samlades hela familjen, jag och Mona och våra två tonårsbarn Jan och Elin för diskussion. Lantbruket måste dra in mer pengar om vi skall kunna fortsätta ha kvar det. Alternativet är att vi säljer korna och även jag söker mig ett extrajobb. Barnen tycker mycket om djur och lantbruk. Elin har en häst och Jan hjälper mig ofta med jordbruket, helst kör han traktor. Jag vet att han vill ta över gården en dag, men även han inser att det bara går om ekonomin fungerar.

Vi bestämde att vi var och en skulle komma med varsitt förslag som kunde ge lite extra tillskott till gården utan att kräva så mycket investeringar. Elin började. ”Jag börjar ju skolan i stan nästa år och då har jag inte tid att sköta min häst. Om jag säljer den kan vi ex odla jordgubbar för självplock i hagen där han har gått.” Det var ingen dum idé, hagen var bra för jordgubbar då den låg öppet så solen sken där hela dagen.

Jan som också gillar att jobba i skogen hade en annan idé. Den granplanteringen vi gjorde på hygget för ett par år sedan börjar bli lagom för julgranar. Vi hugger ett gäng och åker in till Halmstad och säljer på någon julmarknad. Också en bra idé, speciellt som det var en tid på året då det inte var så mycket att göra på gården.

Nu var det Monas tur. Hon sa att med två så bra förslag så skulle inte hon våga komma med något eget. Men morsan då sa Elin nått förslag har du väl! Jo sa Mona, vi har ju en sjö på våra skogsmarker som det alltid är mycket kräftor i. Jan är ju duktig med båtar och vi skulle kunna ordna kräftfiske för de turisterna som ofta bor på campingen. Jag hör ofta att de frågar efter sådana saker i butiken. Jan var tveksam, han gillade att fiska och vara i naturen men ville helst vara där själv.

Till sist blev det min tur. Vi har ju ett litet torp på vår mark, det har ju stått tomt sen morfar dog men det är nog inte så svårt att renovera upp, det är ju bra byggt en gång i tiden. VI fixar till det och hyr ut det till sommargäster. Det är ju nära till sjön för bad och fiske och det ligger verkligen avskilt.

Vi kom fram till att alla idéer var bra och gick att genomföra utan att de krockade med varandra. Det var egentligen bara kräftfisket som Jan fortfarande var tveksam till, men Elin sa att hon kunde vara med och hjälpa till. Dessutom var hon duktig på engelska och tyska, förmodligen skulle det mest vara utländska turister som var intresserade av detta.

Vi firade det lyckade familjerådet med en härlig pyttipanna med varsitt stort glas mjölk till. Efterrätten bestod av äpplepaj med vaniljsås.

 

Alf – så här ser min vardag ut

Fast jag är pensionär jobbar jag nästan varje dag. Det blir i och för sig mindre och mindre med skogen även om jag vill vara ute med motorsågen ibland. Men min äldsta son har köpt skördare och skotare som han sköter den mesta avverkningen med. Men jag trivs bra i skogen, så jag tar ofta en promenad där. Och när det är dags att förhandla priset på det vi avverkat vill jag sköta det, jag har blivit en hård förhandlare med åren, pojkarna är fortfarande lite för gröna på det.

Jag sitter med i flera styrelser LRF, Centerpartiet, Skogsägarna och några till, allt på distriktsnivå. Det innebär att jag ofta är på möten i Jönköping, Halmstad eller Göteborg. Jag tycker det är kul att vara med och bestämma och med min ålder har jag ju samlat på mig mycket erfarenheter.

Landsbygden har mycket att erbjuda, vi har fantastiska naturupplevelser runt husknuten, man kan vistas hela dagen i skogen utan att se någon annan människa. Vi har gott om sjöar utmärkt för både fiske och bad. När det blir allt färre jordbruk borde vi få fler att starta företag inom turismnäringen. Men de unga vill ha fasta jobb med trygga inkomster och vanliga arbetstider. Det är alldeles för krångligt och riskfyllt att starta företag i Sverige. Men vårt samhälle skulle må bra av att få fler turister hit och det skulle skapa många arbetstillfällen.

Jag börjar tänka mer och mer på mina barn och framförallt barnbarn. De kommer att få ett bra arv i all välskött skog och om de sköter den och inte bråkar eller slösar bort pengarna kan de leva gott på den. Men jag vill ju också att de skall kunna bo kvar och leva på landsbygden om de vill det, att det finns affärer, skola och mycket annat här. Det är därför jag engagerar mig mycket och tyckte att denna blogg var viktig att både starta och skriva i.